Donau är Europas näst längsta flod och har ett omfattande nätverk av bifloder som rinner ut i den. Totalt finns det över 300 bifloder som bidrar till Donaus vattenflöde, där de största och viktigaste bifloderna kommer från Alperna och Karpaterna.
Dessa bifloder spelar en avgörande roll för Donaus ekosystem, transportleder och ekonomiska betydelse i regionen. Från Tyskland i väst till Svarta havet i öst samlar Donau vatten från tio olika länder genom sina många bifloder.
Donaus tyska och österrikiska bifloder
I Tyskland börjar Donaus resa med flera betydande bifloder. Iller är en av de första stora bifloderna som ansluter till Donau nära staden Ulm. Denna 147 kilometer långa flod har sitt ursprung i Allgäualperna och bidrar med betydande vattenmängder till Donau. Lech är en annan viktig tysk biflod som rinner genom Bayern innan den når Donau vid Donauwörth efter en sträcka på 264 kilometer.
Isar, som passerar genom München, är en av de mest kända bifloderna i Tyskland. Den rinner ut i Donau nära Deggendorf efter att ha färdats 295 kilometer. I Österrike möter Donau en av sina största bifloder, Inn. Denna mäktiga flod är faktiskt större än Donau själv vid sammanflödet nära Passau, och bidrar med betydande vattenmängder från Alperna. Enns är ytterligare en österrikisk biflod som ansluter till Donau nära staden Enns efter att ha runnit 254 kilometer från sina källor i Radstädter Tauern.
Bifloder i Slovakien och Ungern
När Donau fortsätter österut möter den flera viktiga bifloder i Slovakien. Morava är en betydande biflod som markerar gränsen mellan Slovakien och Österrike innan den rinner ut i Donau nära Bratislava. Váh, Slovakiens längsta flod med sina 403 kilometer, ansluter till Donau nära Komárno och avvattnar stora delar av norra Slovakien. Hron och Ipeľ är två andra slovakiska bifloder som bidrar till Donaus vattenflöde.
I Ungern möter Donau bifloden Leitha, som delvis utgör gränsen mellan Österrike och Ungern innan den ansluter till Donau. Sió är en annan ungersk biflod som fungerar som utlopp för Balatonsjön, Centraleuropas största insjö. Denna biflod skapar en viktig hydrologisk koppling mellan Balatonsjön och Donau, vilket påverkar vattennivåerna i båda vattendragen.
Donaus bifloder på Balkan
När Donau flyter genom Balkanhalvön tar den emot några av sina största bifloder. Drava är en mäktig flod som rinner genom Österrike, Slovenien, Kroatien och Ungern innan den slutligen ansluter till Donau vid gränsen mellan Kroatien och Serbien. Med sina 749 kilometer är Drava en av de längsta bifloderna till Donau. Vuka är en mindre kroatisk biflod som rinner ut i Donau vid staden Vukovar.
Sava är en av Donaus mest betydelsefulla bifloder och den längsta floden på Balkanhalvön med sina 945 kilometer. Den rinner genom Slovenien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina innan den ansluter till Donau i Belgrad, Serbiens huvudstad. Velika Morava är Serbiens största flod och ansluter till Donau öster om Belgrad efter att ha avvattnat centrala delar av landet.
Östliga bifloder och deras betydelse
I de östra delarna av sitt lopp tar Donau emot flera stora bifloder som dramatiskt ökar dess vattenvolym. Tisza är den längsta bifloden till Donau med sina 966 kilometer och avvattnar stora delar av Karpaterna innan den ansluter till Donau i Serbien. Denna mäktiga flod bidrar med nästan 25% av Donaus totala vattenflöde.
Tamiš och Caraș är två mindre bifloder som ansluter till Donau i Serbien. Längre österut, när Donau närmar sig Svarta havet, ansluter Prut och Siret, två betydande bifloder som avvattnar delar av Rumänien, Ukraina och Moldavien. Prut utgör också gränsen mellan Rumänien och Moldavien innan den rinner ut i Donau. Dessa östliga bifloder spelar en avgörande roll för Donaus deltaområde, ett av Europas viktigaste våtmarksområden och ett UNESCO-världsarv med unik biologisk mångfald.
Biflodernas ekologiska och ekonomiska betydelse
Donaus bifloder är inte bara viktiga för flodens vattenflöde utan har också stor ekologisk och ekonomisk betydelse. De skapar komplexa ekosystem som stödjer en rik biologisk mångfald med över 2000 växtarter och 5000 djurarter. Många av dessa arter är endemiska för Donaubäckenet och beroende av de specifika miljöer som skapas där bifloderna möter huvudfloden.
Ekonomiskt sett har bifloderna historiskt fungerat som viktiga transportleder och kraftkällor. Idag finns det över 700 dammar och vattenkraftverk i Donaus avrinningsområde som utnyttjar biflodernas kraft för energiproduktion. Samtidigt utgör dessa konstruktioner utmaningar för den ekologiska kontinuiteten och fiskvandringen. Flera internationella samarbeten, som Internationella kommissionen för skydd av Donau (ICPDR), arbetar för att balansera ekonomisk utveckling med miljöskydd längs Donau och dess bifloder.
