Världens största dator är ett begrepp som kan tolkas på flera sätt – fysisk storlek, beräkningskraft eller kanske till och med pris. När det gäller ren beräkningskraft dominerar superdatorer fältet, enorma system som består av tusentals sammankopplade processorer.
Det beror alltså på hur man mäter, men om man menar den mest kraftfulla datorn när det gäller beräkningshastighet, så är det för närvarande (enligt november 2024 års TOP500-lista) superdatorn El Capitan i USA.
Men, begreppet ”största dator” kan dock även tolkas som fysisk storlek, där superdatorer som både El Capitan och Frontier upptar enorma ytor, eller till och med pris, där koncept som Luvaglio’s Laptop tidigare gjorde anspråk på att vara dyrast.
Generellt sett, när man talar om världens största dator i termer av kapacitet, syftar man på superdatorer. Dessa gigantiska maskiner används för avancerade beräkningar inom forskning och vetenskap. Superdatorer är enorma system som består av tusentals sammankopplade processorer och representerar den absoluta toppen av beräkningskraft.
Superdatorer – de verkliga beräkningsjättarna
Superdatorer representerar den absoluta toppen när det gäller beräkningskraft. Dessa enorma system fyller ofta hela rum eller till och med byggnader och består av tusentals, ibland miljontals, sammankopplade processorkärnor som arbetar parallellt. Deras prestanda mäts i FLOPS (Floating Point Operations Per Second) och de kraftfullaste kan utföra kvintiljoner (triljoner) beräkningar per sekund.
Dessa datorer används för extremt krävande uppgifter som klimatmodellering, simulering av komplexa fysikaliska fenomen (som tidigare inkluderade kärnvapensimuleringar), genomforskning, läkemedelsutveckling och artificiell intelligens. Superdatorerna kräver specialbyggda anläggningar med kraftfulla och ofta innovativa kylsystem samt enorma strömförsörjningsenheter för att fungera effektivt och energieffektivt.
El Capitan och Frontier – Ledarna i Exaskala-eran
Per den senaste officiella TOP500-listan (november 2024) innehar El Capitan, placerad vid Lawrence Livermore National Laboratory i USA, toppositionen som världens kraftfullaste superdator. Strax därefter kommer Frontier, belägen vid Oak Ridge National Laboratory (ORNL) i USA, som var historisk som den första att officiellt bryta exaskala-gränsen med en registrerad beräkningshastighet på över 1 exaFLOPS (en exaFLOPS motsvarar en triljon beräkningar per sekund).
Frontier, som ett exempel på dessa giganter, består av över 9 400 AMD-baserade noder och har ett samlat minne på över 8 petabyte (8 000 terabyte). Systemet tar upp en yta motsvarande ungefär två basketplaner. Dess enorma kraft kräver betydande elektricitet och genererar så mycket värme att det behövs ett avancerat kylsystem som cirkulerar cirka 22 700 liter vatten per minut för att hålla temperaturerna under kontroll. Både El Capitan och Frontier representerar den nuvarande spjutspetsen inom högpresterande databehandling.
Historisk utveckling av superdatorer
Superdatorernas historia sträcker sig tillbaka till 1960-talet med maskiner som CDC 6600, designad av Seymour Cray, som ofta kallas ”superdatorns fader”. Genom åren har utvecklingen gått från enstaka, mycket kraftfulla processorer (vektorprocessorer) till dagens massivt parallella system med hundratusentals eller miljontals beräkningsenheter som arbetar tillsammans.
På 1990-talet var vektorbaserade superdatorer som Cray Y-MP och Fujitsu Numerical Wind Tunnel dominerande. Tidigt 2000-tal såg framväxten av klusterbaserade system byggda med mer standardiserade komponenter, som IBM’s Blue Gene och japanska Earth Simulator. Varje ny generation har ökat beräkningskraften exponentiellt, från gigaFLOPS (miljarder beräkningar per sekund) på 1990-talet, till teraFLOPS (biljoner) runt millennieskiftet, till petaFLOPS (biljarder) under sent 2000-tal och nu till exaFLOPS (triljarder) eran.
Luvaglio’s Laptop – Världens (påstått) dyraste dator?
I skarp kontrast till de funktionella jättarna inom superdatorvärlden står Luvaglio’s Laptop. Denna dator fick stor medial uppmärksamhet runt 2007 för sin rapporterade prislapp på 1 miljon dollar (motsvarande över 7 miljoner kronor vid den tiden), vilket gjorde anspråk på att vara världens dyraste bärbara dator. Den beskrevs vara tillverkad av ädla material som ädelträ, läder och ädelmetaller, prydd med diamanter – inklusive en diamant som fungerade som strömknapp och säkerhetsidentifiering.
Datorn sades ha en 17-tums LED-skärm med antireflexbehandling och unika funktioner. Trots den stora uppmärksamheten råder det dock betydande tvivel om datorn någonsin producerades i någon större skala eller ens existerade som en fullt fungerande kommersiell produkt bortom konceptbilder och prototyper. Många betraktar den idag som ”vaporware” (en produkt som annonseras men aldrig släpps). Att kalla den ”världens dyraste dator” idag är därför högst osäkert, och den representerar snarare en extrem lyxprodukt eller ett koncept än en praktisk eller ens tillgänglig dator. De exakta tekniska specifikationerna förblev också till stor del okända.
