Med en installerad effekt på 22 500 megawatt är De tre ravinernas damm i Kina utan tvekan världens största kraftverk. Den genererar över 100 terawattimmar el per år, en siffra som faktiskt slår hela produktionen i många länders energinät. Dammen agerar också som en nödvändig broms för översvämningar längs Yangtze. Det gick åt hela 27 miljoner kubikmeter betong och 463 000 ton stål för att bygga kolossen.
De tre ravinernas damm, världens största kraftverk
Man satte spaden i marken 1994 och nådde full drift först 2012. Själva dammkroppen spänner över 2 309 meter och reser sig 185 meter över grunden. Där inne sitter 32 huvudturbiner på 700 megawatt var (plus två mindre för intern drift). För att inte stoppa handeln på floden finns både slussar och en båthiss som klarar fartyg på upp till 3 000 ton.
Reservoaren sträcker sig 660 kilometer och täcker 1 084 kvadratkilometer. När magasinet fylldes krävdes en massiv tvångsförflyttning där 1,4 miljoner människor tvingades lämna 13 städer och över 1 000 byar. Tyvärr hamnade även många kulturhistoriska platser under ytan när vattnet steg.
Baihetan, Kinas nyaste jätte
Baihetan är världens näst största vattenkraftverk och levererar 16 000 megawatt. Den ligger i Jinsha-floden, precis på gränsen mellan Sichuan och Yunnan. Denna dubbelkrökta valvdamm är 289 meter hög och kom i drift så sent som 2022. Här används 16 turbiner som var och en ger 1 000 megawatt, vilket faktiskt är världsrekord för enskilda enheter.
Bygget drog igång 2017 och man använde AI för att hålla koll på cementkvaliteten (lite oväntat kanske). Baihetan pumpar ut över 62 terawattimmar varje år via ultrahögspänningsledningar till fabrikerna i östra Kina. Genom att ersätta kolkraft kapar projektet koldioxidutsläppen med ungefär 51 miljoner ton om året.
Stora vattenkraftverk påverkar miljön
Dammen har förändrat Yangtze-flodens ekosystem för alltid. Arter som den kinesiska floddelfinen är borta, ett offer för splittrade livsmiljöer. Dammen stoppar också näringsrika sediment, vilket orsakar erosion och sämre skördar på åkrarna nedströms. Eftersom vattnet rör sig långsammare i reservoaren har man dessutom fått problem med algblomning.
Det enorma vattentrycket mot berget har ökat antalet jordskred och mindre jordskalv i området. Man har också märkt att vädret, både regn och temperatur, ändrats runt det gigantiska magasinet. Men trots de lokala problemen hjälper anläggningen till att nå globala klimatmål genom att vi slipper bränna lika mycket fossilt bränsle.
Vattenkraftens del av världens energi
Vattenkraft står för cirka 16 procentav av all el vi producerar i världen. Kina leder ligan med jättar som Xiluodu på 13 860 megawatt och Wudongde på 10 200. Brasilien och Paraguay delar på Itaipu-dammen som ger 14 000 megawatt. Itaipu har faktiskt slagit De tre ravinerna i årsproduktion flera gånger, helt enkelt för att Paranáfloden har ett jämnare flöde.
Venezuela har sin Guri-damm på 10 235 megawatt och Brasilien har även Belo Monte på 11 233. Sådana här monsterprojekt kräver speciell geografi med stora floder och rejäl fallhöjd. Nya dammar möter idag hårdare krav kring hur folk påverkas och utsläppen av metangas från biomassa som hamnar under vatten.
