Blixten slår både ner och upp, beroende på vilken typ av blixt det handlar om. Detta är ett missförstånd som många har kring åska och blixtar.
I verkligheten är blixtens riktning mer komplex än vad vi vanligtvis föreställer oss. Både negativa och positiva blixtar förekommer i naturen, och de rör sig i olika riktningar mellan moln och mark.
Negativa blixtar – den vanligaste typen
Negativa blixtar är den typ som förekommer mest frekvent och utgör cirka 90-95% av alla blixtar mellan moln och mark. Dessa blixtar utgår från molnets nedre del, där negativ laddning har samlats. När spänningsskillnaden mellan molnet och marken blir tillräckligt stor, skapas en ledande kanal genom luften.
I en negativ blixt transporteras negativ laddning från molnet ner till marken. Detta sker genom att en förkanal, kallad stegledare, rör sig nedåt från molnet i steg om cirka 30 meter. När denna förkanal närmar sig marken, bildas en uppåtgående ström från marken som möter förkanalen. När dessa möts, skapas en komplett ledande kanal mellan moln och mark, och huvudurladdningen kan ske.
Trots att den negativa blixten i huvudsak rör sig nedåt, finns det alltså även en uppåtgående komponent i processen. Detta gör att svaret på frågan om blixten slår ner eller upp blir mer nyanserat än vad man kanske först tror.
Positiva blixtar – kraftfullare och ovanligare
Positiva blixtar utgör endast 5-10% av alla blixtar mellan moln och mark, men de är generellt mycket kraftfullare. Dessa blixtar utgår från de övre, isade delarna av åskmolnet där positiv laddning har samlats. Vid ett positivt blixtnedslag förs negativ laddning från marken upp mot molnet.
Den positiva blixten kan sägas slå ”upp” i den bemärkelsen att elektronerna (som bär negativ laddning) faktiskt rör sig från marken upp mot molnet. Samtidigt rör sig den synliga urladdningen, som vi uppfattar som blixten, från molnet ner mot marken. Detta kan verka förvirrande, men det beror på att den elektriska strömmen och den synliga urladdningen inte nödvändigtvis följer samma riktning.
Positiva blixtar är särskilt farliga eftersom de kan slå ner långt från åskmolnet, ibland upp till 10-15 kilometer bort. De kallas ibland för ”blixtar från klar himmel” eftersom de kan träffa områden där det inte regnar.
Blixtens fysik och uppbyggnad
För att förstå om blixten slår ner eller upp behöver vi titta närmare på hur en blixt faktiskt bildas. Processen börjar med att elektriska laddningar separeras i åskmolnet. Uppåtgående varma luftströmmar och nedåtgående kalla luftströmmar, tillsammans med friktionen mellan is- och vattenpartiklar, skapar denna separation.
När spänningsskillnaden blir tillräckligt stor, börjar luften joniseras. En blixtkanal byggs upp genom stötjonisation i etapper om cirka 30 meter åt gången. När denna kanal är komplett sker huvudurladdningen mellan marken och molnet med en otrolig hastighet av cirka 30 000 km/s, vilket motsvarar en tiondel av ljusets hastighet.
Under urladdningen upphettas luften i blixtkanalen så kraftigt att temperaturen stiger till omkring 30 000-50 000 grader Celsius. Detta är faktiskt fem gånger högre än temperaturen på solens yta. Den extrema uppvärmningen får luften att expandera explosionsartat, vilket skapar den tryckvåg vi hör som åskdunder.
Vetenskaplig förklaring av blixtens riktning
Ur ett strikt fysikaliskt perspektiv är frågan om blixten slår ner eller upp inte helt enkel att besvara. Elektrisk ström definieras traditionellt som flödet av positiv laddning, men i verkligheten är det elektroner (negativa laddningar) som rör sig.
I en negativ blixt rör sig elektronerna från molnet till marken, vilket betyder att den elektriska strömmen (enligt konventionen) går från marken till molnet. I en positiv blixt är det tvärtom – elektronerna rör sig från marken till molnet, och den elektriska strömmen går från molnet till marken.
Det vi ser som själva blixten är den ljusfenomen som uppstår när luften i blixtkanalen hettas upp. Denna synliga urladdning verkar oftast röra sig från molnet ner mot marken, oavsett om det är en positiv eller negativ blixt. Men den faktiska processen är mer komplex och involverar både nedåt- och uppåtgående komponenter.
Så svaret på frågan ”slår blixten ner eller upp?” är att den gör både och, beroende på vilken typ av blixt det är och vilken del av blixtprocessen man refererar till. Den synliga urladdningen går vanligtvis från moln till mark, medan den elektriska strömmen kan gå i båda riktningarna beroende på blixttyp.
