Svenska löntagare har drabbats av ett fenomen som kallas ”sju års lön”, vilket innebär att reallöneökningar motsvarande sju till åtta års påslag har gått förlorade. I slutet av 2023 hade den svenska lönen i reala termer fallit tillbaka till nivåer från 2015. Detta innebär att trots nominella löneökningar under denna period, har den faktiska köpkraften inte ökat utan istället minskat till följd av den höga inflationen..
Inflationens påverkan på reallöner
Inflationen har varit den främsta orsaken till att svenska löntagare förlorat köpkraft. När priserna på varor och tjänster stiger snabbare än lönerna, minskar den reala köpkraften. Detta är precis vad som hänt i Sverige under de senaste åren. Även om lönerna nominellt sett har ökat, har inflationen varit högre, vilket resulterat i att pengarna inte räcker lika långt som tidigare.
Den höga inflationen har urholkat värdet av löneökningarna och effektivt raderat ut sju års löneutveckling. Detta betyder att en genomsnittlig löntagare idag kan köpa ungefär lika mycket för sin lön som 2015, trots att den nominella lönen har ökat sedan dess.
Vändning i sikte för 2024 och 2025
Efter flera år av negativ reallöneutveckling finns nu tecken på en vändning. För 2024 och 2025 förväntas löneökningarna bli högre än inflationen, vilket skulle leda till reallöneökningar för första gången på flera år. Facken har ställt krav på löneökningar på omkring 4,2 procent för 2025.
Ekonomiska experter bedömer att den slutliga överenskommelsen kan landa på cirka 3,3 procent. Med en förväntad inflation på runt 2 procent skulle detta ge en reallöneökning på cirka 1,6 procent. Ytterligare en positiv faktor är de sjunkande räntorna, som kan bidra till att reallöneökningen blir ännu högre, nästan tre procent under 2025.
Vägen till återhämtning
Trots de positiva utsikterna för 2024 och 2025 kommer det att ta flera år innan värdet på lönen återhämtar sig och tar igen det tapp som skett. Sju års förlorad löneutveckling kan inte återställas på ett eller två år med positiv reallöneutveckling.
Utvecklingen av inflationen kommer att spela en avgörande roll i återhämtningsprocessen. Om inflationen fortsätter att sjunka och stabiliseras kring Riksbankens mål på 2 procent, samtidigt som löneökningarna håller sig över denna nivå, kan svenska löntagare gradvis återfå sin köpkraft. Men vägen tillbaka till den köpkraft man skulle haft utan denna period av hög inflation är lång.
Konsekvenser för hushållens ekonomi
Förlusten av sju års reallöneökningar har haft betydande konsekvenser för svenska hushålls ekonomi. Många har tvingats dra ner på konsumtion, skjuta upp större inköp eller minska sitt sparande. Särskilt hårt drabbade är låg- och medelinkomsttagare, för vilka basutgifter som mat, boende och energi utgör en större andel av den totala budgeten.
Den förväntade vändningen med positiva reallöneökningar under 2024 och 2025 kommer att ge viss lättnad, men effekterna av de förlorade åren kommer att kännas av under lång tid framöver. För många hushåll handlar det nu om att gradvis återuppbygga sin ekonomiska situation efter en period där köpkraften stadigt minskat trots nominella löneökningar.
