Jorden väger ungefär 5,974 x 10^24 kilogram, vilket är en nästan ofattbar siffra för de flesta människor. Denna enorma massa motsvarar 5 974 000 000 000 000 000 000 000 kilogram.
För att sätta det i perspektiv skulle det krävas mer än 300 miljoner jordklot för att väga lika mycket som solen. Jordens massa är en grundläggande egenskap som påverkar allt från gravitationskraften vi känner till planetens förmåga att behålla sin atmosfär.
Hur jordens massa beräknas
Att väga en hel planet är naturligtvis inte möjligt med vanliga metoder. Istället använder forskare Newtons gravitationslagar för att beräkna jordens massa. Genom att mäta gravitationskraften mellan jorden och objekt med känd massa kan man bestämma jordens totala massa med hög precision.
De första beräkningarna av jordens massa gjordes redan på 1700-talet, men har sedan dess förfinats med allt mer exakta mätmetoder. Moderna beräkningar använder data från satelliter, gravitationsmätningar och astronomiska observationer för att ge oss den mest exakta uppskattningen hittills. Dessa metoder har gjort det möjligt att fastställa jordens massa med en felmarginal på mindre än en procent.
Jordens föränderliga vikt
Trots sin enorma massa förändras jordens vikt faktiskt över tid. Jorden samlar kontinuerligt på sig material från rymden i form av kosmiskt damm och meteoriter. Denna tillförsel av material uppskattas lägga till mellan 10 och 50 miljoner kilogram till jordens massa varje år. Särskilt mikrometeoriter, som är små partiklar mindre än en millimeter i diameter, faller konstant ner på jorden.
Samtidigt förlorar jorden också massa. Ungefär 100 miljoner kilogram av jordens atmosfär läcker ut i rymden varje år, främst i form av väte och helium. Dessa lätta gaser kan nå tillräckligt hög hastighet för att övervinna jordens gravitationskraft. Nettoresultatet är att jorden faktiskt blir något lättare med tiden, med en uppskattad viktminskning på några tiotal miljoner kilogram per år. Detta kan låta mycket, men i förhållande till jordens totala massa är det en försvinnande liten förändring.
Jordens densitet och inre struktur
Med en volym på cirka 1,083 x 10^21 kubikmeter har jorden en genomsnittlig densitet på 5 516 kg/m³. Denna densitet är betydligt högre än de flesta material vi kommer i kontakt med på jordytan. Till exempel har vatten en densitet på endast 1 000 kg/m³, och även tung granit har bara en densitet på omkring 2 700 kg/m³.
Jordens höga genomsnittliga densitet beror på dess inre struktur. Planeten består av flera lager med olika sammansättning och densitet. I centrum finns en inre kärna som huvudsakligen består av järn och nickel i fast form, med en densitet på uppskattningsvis 13 000 kg/m³. Runt denna finns en flytande yttre kärna, också främst bestående av järn och nickel. Ovanför kärnan ligger manteln, ett tjockt lager av silikatbergarter som utgör större delen av jordens volym. Det yttersta lagret, jordskorpan, är relativt tunt och har lägst densitet av alla jordens lager.
Jordens massa i kosmiskt perspektiv
I vårt solsystem är jorden den femte största planeten sett till massa. Jupiter, den största planeten, väger mer än 300 gånger så mycket som jorden. Trots att jorden kan verka enorm för oss människor är den relativt liten i ett kosmiskt sammanhang. Solen väger exempelvis cirka 330 000 gånger mer än jorden.
Jordens massa är dock ytterst stabil över tid. De förändringar som sker genom tillförsel av rymdmaterial och förlust av atmosfär är så små att de på en miljard år endast motsvarar cirka 0,0000001 procent av jordens totala vikt. Denna stabilitet är viktig eftersom jordens massa direkt påverkar dess gravitationskraft och därmed dess bana runt solen. Lyckligtvis är förändringarna så minimala att de inte har någon märkbar effekt på jordens omloppsbanor eller andra astronomiska egenskaper.
