Under 2024 hanterade BankID totalt 7,6 miljarder identifieringar och elektroniska underskrifter i Sverige. Det innebär att tjänsten snittar på 240 transaktioner varje sekund, dygnet runt. Samma år landade antalet unika användare på 8,6 miljoner personer, vilket ger en marknadstäckning på hela 99,9 procent av befolkningen mellan 18 och 67 år.
Användningen klättrar stadigt och har vuxit från 4,1 miljarder transaktioner under 2019 till dagens höga nivåer. Idag är denna e-legitimation förstahandsvalet för digital identifiering och signering hos både statliga myndigheter och privata företag.
Vad är BankID-legitimation
BankID är en elektronisk identitetshandling som lanserades 2003 och drivs av ett konsortium bestående av Danske Bank, Handelsbanken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, SEB, Skandiabanken och Swedbank. Tjänsten fungerar i praktiken som ett digitalt bevis som binder en person till ett svenskt personnummer via ett krypterat certifikat. Riksbanken klassar (inte helt oväntat) BankID som den helt dominerande lösningen för e-legitimation i Sverige.
Från 7,6 miljoner användare 2019 har antalet vuxit till 8,6 miljoner under 2024. Det är faktiskt den enda e-legitimationen som alla betaltjänstleverantörer accepterar för betalningsautentisering. Statistiken pekar på ett högt förtroende, där 95 procent av befolkningen uppger attt de litar på tekniska lösningar.
Förutsättningar för att få BankID
För att få ett BankID utfärdat krävs ett svenskt personnummer och ett aktivt konto hos en av de anslutna bankerna. Eftersom bankerna lyder under hårda lagar mot penningtvätt (AML) och kundkännedom (KYC) måste identiteten styrkas innan tjänsten aktiveras. Har man samordningsnummer eller saknar svenskt personnummer blir processen för att få tillgång till tjänsten ofta betydligt krångligare.
Åldersgränserna skiljer sig åt mellan bankerna men ligger oftast på 13 eller 18 år, där minderåriga alltid behöver godkännande från alla förmyndare. Vid utfärdandet sker identifieringen via godkänd fysisk ID-handling som pass eller nationellt ID-kort. Även om körkort accepteras fysiskt ibland saknar de det NFC-chip som krävs för säker digital verifiering på distans.
Så skaffar du BankID
Du beställer tjänsten direkt i internetbanken genom att logga in med säkerhetsdosa eller kod. Då 97 procent av svenskarna använder internet och de flesta föredrar mobilen, dominerar Mobilt BankID marknaden totalt över de gamla filbaserade varianterna. Redan 2019 körde 89 procent av internetanvändarna den mobila versionen.
När man skaffar nytt eller flyttar sitt BankID till en ny enhet krävs ofta extra steg för att stoppa bedrägerier. Det innebär att du skannar pass eller nationellt ID-kort med mobilens NFC-läsare. Systemet kollar att dokumentet är äkta och att du faktiskt håller i ID-handlingen just då. Sedan installeras en säkerhetsapplikation som låser identiteten till den specifika hårdvaran.
Juridisk status och säkerhet
En signatur med BankID klassas som en avancerad elektronisk underskrift (AES) enligt EU:s eIDAS-förordning. Det ger digitalt signerade dokument samma juridiska tyngd som en fysisk underskrift i hela EU. Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har tillsyn över systemet, som uppfyller kraven för tillitsnivå 3 i det svenska ramverket.
Säkerheten bygger på PKI-teknik, ömsesidig TLS-autentisering och enhetsbindning. Vid varje transaktion sparas namn, personnummer och utfärdande bank direkt i den elektroniska signaturen. Autentiseringen kräver två faktorer: något du har (mobiltelefonen) och något du vet (säkerhetskoden) eller är (biometrisk data).
BankID i vardagen
Tjänster som kräver BankID har mer än fördubblatspå på fem år, från 3 200 stycken 2019 till 7 500 under 2024. Vi pratar om allt från inloggning hos Skatteverket och Försäkringskassan till patientjournaler på 1177 och betalningar via Swish. Integrationen har gjort appen till vad en majoritet av svenskarna kallar sin viktigaste mobilapp.
